Projektgruppen gjorde en studieresa till Småland 3-4 maj 2018. Resan inleddes tidigt torsdag morgon med att vi körde bil från Skåne till Växjö flygplats där vi anlände strax efter kl 9 för att hämta upp en av projektdeltagarna. Efter en kopp kaffe fortsatte vi mot emigrantinstitutet/utvandrarnas hus i Växjö.
Utvandrarnas hus var välbesökt med mycket aktivitet. Efter en introduktion av Judit Söderblom gjorde vi först en rundvandring i den permanenta utställningen. Därefter åt vi lunch och fortsatte med arkivet. Vi fick bl a en del litteraturtips, samt intressanta uppslag om att undersöka och ta fram data över agenterna som bidrog till att locka över emigranter. Sedan checkade vi in på Stadshotellet i Växjö. Efter ytterligare arbete åt vi en välförtjänt middag.
Fredag inleddes med bilfärd till Gnosjöregionen. Två besök var inplanerade, dels vid Hylténs industrimuseum (se t ex här, finns på fler sidor) ett mycket välbevarat gjuteri som startade 1874 och stängdes 1974 varefter det omvandlades till museum. Här fick vi en mycket levande presentation av guiden Bengt till hur processen gick till.
Två bröder hade startat gjuteriet. Fadern hade tillverkat klockor och en av sönerna arbetat på Husqvarna vapenfabrik. De ordnade själva fram elektricitet till fabriken och så småningom också telefon, vilket de var mycket tidiga med. Produktionen var på många sätt hantverksmässig men exakt (”vi gör det precis”) med konstruktion i trä av tusentals formar som använder till gjutningen som finns bevarade. Varje gjutningsform var tvungen att göras om varje gång produktion av varan skulle tillverkas. Det fanns alltså en stor variationsrikedom i produktionen, men väldigt lite skalfördelar med dagens mått. I en särskild fabrikslokal kunde produkter svarvas, slipas och borras fram. Här jobbade som mest ett 40-tal personer där egenproducerad likströmskraft drev maskinerna och genererades av det närliggande vattendraget. Produkterna som togs fram innefattade statliga kontrakt på vakuumtoaletter, en genialisk idé som än idag används på tåg och flyg. Vidare skapade man den standard för brandslangskopplingar som också används än idag. Trots att fabriken med traktens mått var hyggligt stor, genererade den inte jättemycket arbetstillfällen, vilket är anmärkningsvärt trots en bevisligen stor uppfinningsrikedom. Istället verkar industrin ha fungerat som en slags idékläckningsmaskin och man tillät de anställda att på sin fritid utveckla produkter, vilket ledde till en stor mängd avknoppningar.
Efter denna visit genom tid och rum hade vi förlorat oss själva i både tid och rum och fick bråttom att ta oss till Gislaved och industrimuséet, där vi tyvärr anlände mycket försenade. Bara genom att färdas genom orten blev det uppenbart att Gislaved fullkomligt sjöd av arbete och industriell aktivitet. På museet fick vi träffa Karl-Gunnar Johansson, Lars Blixberg och Halvard Nilsson, alla tre med knytning till framförallt däckindustrin och nu aktiva inom Gislaveds industrimuseum.
Efter vistelse i USA kom två återvändare Carl och Wilhelm Gislow tillbaka till Gislaved där de startade upp det som skulle utvecklas till Svensk Gummifabrik AB år 1893. Efter en del inledande tekniska problem kom man igång med galoschproduktion som blev en stor framgång. Industrin utvecklade efterhand däcktillverkningen som tog ordentlig fart efter andra världskriget. För projektets del är det intressant att fabriken var instrumentell för skapandet av det så kallade ”gummibandet”, en serie industrier med fokus på gummitillverkning längs väg 27 upp mot Borås, och att bröderna hade förstått att detta var en framtidsbransch som kunde överföras till Sverige. Gislaved har och står fortfarande värd för en mycket omfattande produktion av olika plastfabrikanter. Det finns naturligt en relation med gummiproduktionen genom att båda typer av produkter bygger på polymerer. Vi fick också veta att en släktforskare i trakten arbetat med att kartlägga emigranter, återvändare och entreprenörer, vilket kan ge oss vidare forskningsuppslag. Efter en snabb lunch var vi tvungna att hasta vidare mot Halmstad flygplats där vi lämnade av Erik. Sen begav vi oss hemåt till Skåne igen.
Ett stort tack till våra guider för all information, vi hoppas på återseende om återvändare !
The autumn and beginning of spring has been really hectic. We are collaborating with Another group at the department led by Mats Olsson. This has enabled us to scale up the digitization of factory reports (fabriksberättelser) and 7 (!) assistants are working on this. So far the years 1863-65, 1870-74, 1880-81, 1885-86 and 1890 have been digitized for countryside (landsbygd), and 1863-69, 1875, 1880-82, 1885-86, 1890 for cities (städer).We are also making progress in devicing a system to set GPS coordinates to all locations. The figure shows a (preliminary) map of the distribution of factories in 1880.
Longterm effects on entrepreneurship from Swedish Return Migrants 